Elspan
·elpriser

Varför skenade de svenska elpriserna? En djupgrävning i årtionden av energipolitik, marknadsmekanismer och kriser

Sverige hade ett av världens billigaste och renaste elsystem — så vad gick fel? En djupgrävning i politiken, marknaden och kriserna bakom de skenande elpriserna.

Av Elspan

Sverige var länge känt som landet med ett av världens mest stabila, rena och billiga elsystem. Under decennier kunde den svenska industrin bygga sin globala konkurrenskraft på tillgången till billig el, och för hushållen var elräkningen sällan ett orosmoment. Kombinationen av utbyggd vattenkraft i norr och storskalig kärnkraft i söder skapade en närmast perfekt balans mellan väderoberoende basproduktion och flexibel reglerkraft.

Men något hände. Under 2020-talet, och i synnerhet under krisåren 2021 och 2022, vaknade svenska elkonsumenter upp till en ny verklighet. Elräkningar på tiotusentals kronor för en vanlig villa i södra Sverige blev plötsligt ett faktum. Företag tvingades stänga produktionen under de dyraste timmarna, och debatten om elpriserna kom att dominera det politiska landskapet 1.

Hur kunde ett land med så goda naturliga och tekniska förutsättningar hamna i en situation där elpriserna plötsligt sköt i höjden, där prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige blev extrema, och där staten tvingades betala ut tiotals miljarder i elstöd för att rädda hushållens ekonomi?

Svaret är varken enkelt eller entydigt. Det handlar om en perfekt storm där decennier av politiska beslut – ofta fattade utan tillräckliga konsekvensanalyser – mötte en oförutsägbar omvärld, ett förändrat europeiskt marknadssystem och en teknisk omställning som gick snabbare än vad elnätet klarade av.

Denna artikel utgör Sveriges kanske största djupgrävning i orsakerna bakom de höga elpriserna. Vi kommer att gå till botten med hur avvecklingen av planerbar kraft i södra Sverige förändrade systemets fysik, hur politiska beslut från framför allt Socialdemokraterna och Miljöpartiet formade utvecklingen, hur den europeiska elmarknaden och EU-regler tvingar Sverige att importera kontinentens priser, och hur geopolitik och Rysslands gasmanipulation blev den utlösande faktorn för en historisk prischock.

Kapitel 1: Bakgrund – Från världens bästa elsystem till prischock

För att förstå dagens kris måste vi först förstå det system som Sverige en gång byggde upp. Det svenska elsystemet vilade historiskt på två starka ben: vattenkraften och kärnkraften.

1.1 Det historiska elsystemet

Under 1970- och 1980-talen genomgick Sverige en massiv utbyggnad av kärnkraften. Tolv reaktorer byggdes på fyra platser: Ringhals, Oskarshamn, Forsmark och Barsebäck. Tillsammans med den redan väl utbyggda vattenkraften i de norra älvarna skapades ett system där vattenkraften stod för ungefär hälften av elproduktionen och kärnkraften för den andra hälften. Kärnkraften levererade stabil, planerbar baslast dygnet runt, året om, oberoende av väder och vind. Vattenkraften fungerade som en gigantisk batterireserv; genom att reglera flödet i dammarna kunde man snabbt möta variationer i efterfrågan.

Detta system var extremt robust. Det levererade nästan 100 procent fossilfri el, och det levererade elen precis där den behövdes. Kärnkraftverken var strategiskt placerade i södra och mellersta Sverige, där den tunga industrin och den största delen av befolkningen fanns. Detta minskade behovet av massiva kraftledningar från norr till söder.

1.2 Avregleringen och skapandet av Nord Pool

År 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Tidigare hade elpriset varit politiskt styrt och baserats på produktionskostnaderna. Nu övergick man till en marknadsmodell där elen köptes och såldes på en elbörs, Nord Pool. Denna elbörs integrerades snabbt med de övriga nordiska länderna, och senare med resten av Europa.

Grundprincipen på Nord Pool är marginalprissättning. Det innebär att elproducenterna lägger bud på hur mycket el de kan leverera och till vilket pris, timme för timme. Köparna (elbolagen) lägger bud på hur mycket el de behöver. Börsen matchar sedan utbud och efterfrågan. Det är det sista, dyraste kraftslaget som behövs för att möta efterfrågan som sätter priset för all el den timmen 2.

När det finns gott om billig el från vind och vatten blir priset lågt. Men när efterfrågan är hög och den billiga elen inte räcker till, måste dyrare kraftslag som kol, gas eller olja startas. Då är det deras höga produktionskostnad som bestämmer priset för all el på marknaden. Detta system fungerar utmärkt i teorin för att skapa effektivitet, men det gör också att prischocker på kontinentala bränslen snabbt slår igenom på den nordiska marknaden.

1.3 Prisutvecklingen: Ett historiskt perspektiv

Under många år efter avregleringen förblev de svenska elpriserna låga och stabila. Enligt statistik från SCB och Energiföretagen låg det rörliga elpriset (spotpriset) i Sverige ofta runt 20–30 öre per kilowattimme (kWh) under tidigt 2000-tal 3.

Vissa pristoppar förekom, ofta relaterade till “torrår” när vattenmagasinen var dåligt fyllda, eller under extremt kalla vintrar. Ett exempel var vintern 2002/2003, då låg tillrinning i vattenmagasinen i kombination med kyla drev upp priserna 4. Även 2010 upplevde Sverige en prisspik på grund av en mycket kall vinter i kombination med omfattande revisioner (underhåll) av flera kärnkraftsreaktorer.

Men under perioden 2013–2020 sjönk priserna återigen och stabiliserades på historiskt låga nivåer. Detta berodde på en kombination av svag ekonomisk tillväxt i Europa, massiv utbyggnad av subventionerad vind- och solkraft, och låga priser på fossila bränslen globalt.

Sedan kom vändningen.

Genomsnittligt spotpris i SE3 (Stockholm) — öre/kWh per år

Exkl. moms och skatter. Källa: Elspan / ENTSO-E, 2015–2026.

21
15
28
16
30
17
46
18
41
19
22
20
67
21
138
22
59
23
41
24
56
25
78*
26*

Mönstret är tydligt: stabila 20–45 öre fram till 2020, följt av prischocken 2022 (138 öre/kWh). Och 2026 har börjat dyrt igen — 78 öre/kWh hittills i år, det näst högsta snittet sedan krisen.

* 2026 visar snittet hittills i år (jan–juni) och är inte ett helår — vinterhalvåret är säsongsmässigt dyrast, så helårssnittet landar troligen lägre.

Kapitel 2: Året då allt förändrades – Prisrekorden 2021 och 2022

Årsskiftet 2020/2021 markerade slutet på eran av billig el i Sverige. Det som började som en gradvis uppgång under 2021 exploderade i en fullskalig kris under 2022.

2.1 Prisexplosionen 2022

År 2022 blev året då elpriserna i Sverige nådde nivåer som ingen tidigare trott var möjliga. Enligt elmarknadsstatistik landade det nationella genomsnittspriset (systempriset) för året på hela 145 öre/kWh, vilket var en ökning med över 120 procent från det redan höga året 2021 5.

Men det nationella snittet döljer de enorma regionala skillnaderna. I elområde 4 (södra Sverige, från ungefär Jönköping och söderut) var årsmedelpriset 161,49 öre/kWh. I elområde 3 (Mellansverige, inklusive Stockholm och Göteborg) var snittet 137,45 öre/kWh. Samtidigt, i elområde 1 och 2 (norra Sverige), låg priserna kvar på betydligt lägre nivåer, runt 63–66 öre/kWh i snitt 6.

Detta var dock bara snittpriserna. Under enskilda timmar och dagar var priserna extrema. Den 30 augusti 2022, mellan klockan 19 och 20, nådde elpriset i södra Sverige det ofattbara rekordet 851 öre/kWh (8,51 kr/kWh) på spotmarknaden – och då är varken skatter, moms eller nätavgifter inräknade 7. För en villaägare med rörligt elpris och hög förbrukning innebar dessa priser räkningar som i vissa fall översteg 15 000 kronor för en enda månad.

2.2 Varför skenade priserna just då?

Prisuppgången var resultatet av en serie samverkande faktorer:

  1. Europas gasberoende och rysk manipulation: Redan under hösten 2021 började Ryssland och det statliga bolaget Gazprom att strypa gasleveranserna till Europa, i vad som senare visade sig vara en förberedelse inför invasionen av Ukraina. Detta drev upp gaspriserna i Europa till rekordnivåer. Eftersom gaskraftverk ofta sätter marginalpriset på el i Europa (och därmed även i södra Sverige via utlandskablarna), drogs elpriserna med uppåt 8.
  2. Kriget i Ukraina: När Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 förvärrades energikrisen dramatiskt. Sanktioner och rysk vedergällning ledde till att gaspriserna (TTF-index) i augusti 2022 nådde över 300 Euro/MWh, jämfört med historiska nivåer runt 20 Euro/MWh.
  3. Fransk kärnkraftskris: Under 2022 tvingades Frankrike, som normalt är Europas största elexportör, stänga ned en stor del av sina kärnkraftsreaktorer på grund av korrosionsproblem och underhåll. Den franska kärnkraftsproduktionen föll till den lägsta nivån på 30 år 9. Detta tvingade Frankrike att importera el, vilket sög kraft ur hela det europeiska systemet.
  4. Väder och vind: Sommaren 2022 var extremt torr och varm i Europa, vilket ledde till låga nivåer i vattenmagasinen och problem med kylvatten för kärnkraftverk. Dessutom var det periodvis mycket vindfattigt, vilket gjorde att den massivt utbyggda vindkraften inte kunde leverera.
  5. Den svenska obalansen: Mitt i denna internationella storm stod Sverige svagare än på mycket länge. Nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer i södra Sverige (Oskarshamn 1 och 2, samt Ringhals 1 och 2) mellan 2015 och 2020 hade dränerat södra Sverige på planerbar kraft. När vinden inte blåste och överföringskapaciteten från norr var begränsad (på grund av flaskhalsar i nätet), fanns det ingen inhemsk produktion som kunde hålla emot de europeiska priserna.

2.3 Karlshamnsverket: Symbolen för krisen

Ett tydligt bevis på det ansträngda läget i det svenska elsystemet var Karlshamnsverket. Detta oljeeldade reservkraftverk i Blekinge är tänkt att användas som en sista utväg när elen inte räcker till under kalla vinterdagar. Men under 2021 och 2022 tvingades verket köra i en omfattning som inte setts på decennier.

Under 2021 förbrukade Karlshamnsverket åtta gånger så mycket olja som året innan 10. År 2022 dubblerades produktionen ytterligare, och verket brände över 54 000 ton tjockolja för att hålla det sydsvenska elsystemet under armarna – ofta mitt i sommaren, när förbrukningen normalt är låg 11. Att Sverige, som stoltserar med ett “fossilfritt” elsystem, tvingades elda olja i augusti för att klara elförsörjningen blev en politisk krutdurk och en symbol för ett elsystem ur balans.

Kapitel 3: Det delade landet – Elområden och flaskhalsar

En av de mest kontroversiella aspekterna av den svenska elkrisen är prisskillnaderna inom landet. Att en konsument i Malmö kan betala tio gånger mer för elen än en konsument i Luleå under samma timme upplevs av många som djupt orättvist. För att förstå hur det blev så måste vi gå tillbaka till 2011.

3.1 Det danska klagomålet och EU:s ingripande

Fram till november 2011 hade Sverige ett enda gemensamt elpris i hela landet. Om det producerades mycket el i norr, transporterades den söderut via stamnätet, och alla svenskar betalade samma pris. Men detta system stack i ögonen på våra grannländer, i synnerhet Danmark.

Danmark är beroende av att importera el från Sverige när det inte blåser. Men det svenska stamnätet hade inte kapacitet att både försörja södra Sverige och exportera för fullt till Danmark. Svenska kraftnät (SVK) löste ofta detta genom att begränsa exporten till Danmark för att säkerställa att elen räckte till de svenska konsumenterna i söder.

År 2006 anmälde den danska branschorganisationen Dansk Energi Sverige till EU-kommissionen. De hävdade att Sverige bröt mot EU:s konkurrensregler genom att diskriminera utländska köpare 12. EU-kommissionen gav Danmark rätt. Kommissionen hotade Sverige med dryga böter om inte exportbegränsningarna upphörde.

Sverige fick två val: Antingen bygga ut elnätet omedelbart (vilket tar decennier) eller dela in landet i prisområden. Regeringen (Alliansen) och Svenska kraftnät valde det senare. Den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra elområden:

  • SE1 (Luleå): Stort överskott på vattenkraft, låg förbrukning.
  • SE2 (Sundsvall): Stort överskott på vattenkraft och vindkraft.
  • SE3 (Stockholm): Underskott på el, hög förbrukning. Här finns Forsmark.
  • SE4 (Malmö): Massivt underskott på el. Nästan ingen planerbar kraft kvar efter nedläggningen av Barsebäck.

3.2 Hur elområdena skapar prisskillnader

Tanken med elområdena var att priset skulle fungera som en signal. I SE4, där det är brist på el, skulle priset bli högre. Detta högre pris skulle i teorin locka till sig investeringar i ny elproduktion i söder, samtidigt som det skulle uppmuntra konsumenter att spara el. Dessutom skulle de så kallade “flaskhalsintäkterna” (prisskillnaden som uppstår när el flyttas från ett billigt till ett dyrt område) gå till Svenska kraftnät, som skulle använda pengarna för att bygga bort flaskhalsarna i nätet.

Men verkligheten blev en annan. Investeringarna i ny planerbar kraft i söder uteblev (delvis på grund av politiska beslut, vilket vi återkommer till). Istället lades ännu mer planerbar kraft (Oskarshamn och Ringhals) ned. Samtidigt byggdes vindkraften ut kraftigt i norra Sverige (SE1 och SE2), vilket ökade behovet av att transportera el söderut.

När överföringskapaciteten i stamnätet mellan SE2 och SE3 (Snitt 2) samt mellan SE3 och SE4 (Snitt 3) slår i taket, klipps den svenska marknaden isär. Elen från norr kan inte komma ner. SE3 och SE4 tvingas då förlita sig på den lilla produktion som finns lokalt, samt på import från kontinenten via kablarna till Tyskland, Polen och Danmark. Därmed “importerar” södra Sverige de extremt höga kontinentala gas- och kolpriserna, medan norra Sverige badar i billig, instängd vatten- och vindkraft.

3.3 Sydvästlänken: Ett fiasko i miljardklassen

För att lösa problemet med överföringen till södra Sverige beslutade Svenska kraftnät att bygga Sydvästlänken, en massiv kraftledning från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne. Projektet presenterades som lösningen på de sydsvenska elpriserna.

Sydvästlänken kantades dock av ofattbara tekniska problem och förseningar. Projektet, som skulle kostat under fem miljarder och stått klart 2015, försenades otroliga 19 gånger. När länken äntligen togs i full drift i juli 2021, sex år försenad, hade notan landat på 7,3 miljarder kronor 13.

Men trots att Sydvästlänken nu är i drift, har den inte kunnat utnyttjas till sin fulla kapacitet. Tekniska begränsningar och brist på “svängmassa” och reaktiv effekt (som försvann när kärnkraften lades ned) gör att Svenska kraftnät ofta måste dra ner på överföringen för att inte riskera nätets stabilitet.

Riksrevisionen riktade i en svidande rapport från september 2023 skarp kritik mot statens hantering av elnätet. De konstaterade att Svenska kraftnäts utbyggnad av transmissionsnätet varit för långsam och att man reagerat reaktivt snarare än proaktivt på de växande problemen 14. “Redan för tio år sedan kände man till att överföringskapaciteten behöver förstärkas ordentligt mellan norra och södra Sverige. Trots detta kommer inte det första kompletta ledningsprojektet mellan syd och nord vara färdigt förrän 2033,” konstaterade Riksrevisionen 15.

Medan nätutbyggnaden stod stilla, rullade politiken vidare. Och det är i de politiska besluten, framför allt kring kärnkraften, som vi hittar kärnan till varför det svenska elsystemet tappade sin motståndskraft.

Kapitel 4: Kärnkraftens fall – Hur politiken stängde reaktorerna

Det går inte att analysera de svenska elpriserna utan att förstå kärnkraftens roll, och framför allt de politiska beslut som ledde till att sex av tolv reaktorer stängdes i förtid. Denna process är djupt rotad i svensk inrikespolitik, där Miljöpartiet (MP) och Socialdemokraterna (S) spelat huvudrollerna.

4.1 Folkomröstningen 1980 och det långa spelet

Kärnkraftsfrågan har varit ett öppet sår i svensk politik sedan 1970-talet. Olyckan i Three Mile Island (Harrisburg) 1979 utlöste en politisk kris som tvingade fram folkomröstningen 1980 16. Väljarna ställdes inför tre linjer, som paradoxalt nog alla förespråkade en avveckling, men i olika takt. Linje 2 (S och FP) vann med knapp marginal. Riksdagen tolkade resultatet som att de 12 reaktorer som var i drift eller under byggnation skulle användas, men att kärnkraften skulle vara helt avvecklad till år 2010.

Detta slutdatum (2010) revs upp 1997, men den politiska pressen på kärnkraften försvann inte. Samma år (1997) beslutade S-regeringen, med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet, att stänga Barsebäck 1 och 2 i Skåne (stängdes 1999 respektive 2005) 17. Detta beslut, starkt drivet av påtryckningar från Danmark (som låg nära Barsebäck), dränerade södra Sverige på planerbar elproduktion och lade grunden för den effektbrist som idag plågar elområde 4.

4.2 Regeringsskiftet 2014 och Miljöpartiets strategi

Det var dock efter valet 2014 som den mest avgörande stöten mot kärnkraften sattes in. Socialdemokraterna bildade regering tillsammans med Miljöpartiet. För Miljöpartiet var kärnkraftens avveckling en existentiell kärnfråga.

Redan i regeringsförklaringen 2014 slog Stefan Löfven (S) fast att kärnkraften skulle bära en större del av sina samhällsekonomiska kostnader och att effektskatten skulle höjas. Effektskatten var en unik straffskatt som enbart drabbade kärnkraften. Den baserades inte på hur mycket el som producerades, utan på reaktorernas teoretiska kapacitet (effekt), vilket innebar att skatten måste betalas även om reaktorn stod stilla.

Samtidigt skärptes ägardirektiven för det statliga energibolaget Vattenfall. Vattenfall skulle nu vara “ledande i omställningen mot ett hållbart energisystem” och fokusera på förnybar energi.

4.3 Effektskatten – Vapnet som fällde reaktorerna

I augusti 2015 genomförde S/MP-regeringen den aviserade höjningen av effektskatten med 17 procent 18. Tidpunkten kunde inte ha varit sämre för kärnkraftsindustrin. Elpriserna var vid denna tid historiskt låga, ofta runt 20 öre/kWh. Effektskatten motsvarade vid denna tidpunkt cirka 7 öre/kWh, vilket innebar att skatten åt upp över en tredjedel av intäkterna.

Denna “rävsax” av låga elpriser och höga politiska straffskatter blev för mycket. Kort efter skattehöjningen meddelade ägarna (Vattenfall, Uniper/Eon) att fyra reaktorer skulle stängas i förtid:

  • Oskarshamn 2: Stängdes 2015 (beslutet togs under pågående modernisering).
  • Oskarshamn 1: Stängdes 2017.
  • Ringhals 2: Stängdes december 2019.
  • Ringhals 1: Stängdes december 2020.

Besluten beskrevs av politikerna (framför allt från MP och S) som “strikt affärsmässiga”. Men i Riksrevisionens granskning från 2023 slås det fast att den politiskt beslutade effektskatten var en direkt bidragande orsak till nedläggningarna. Riksrevisionen konstaterade att regeringen genomförde skattehöjningen utan tillräckliga konsekvensanalyser för elsystemets stabilitet och leveranssäkerhet 19.

Att kalla besluten “affärsmässiga” är därmed en halvsanning. Som branschexperter påpekat: Nedläggningen skedde på marknadsmässiga villkor, men det var på en marknad som var kraftigt manipulerad av politiska styrmedel (effektskatten) designade för att göra kärnkraften olönsam 20.

4.4 Energiöverenskommelsen 2016

I juni 2016, när besluten om stängning redan var fattade, slöts “Energiöverenskommelsen” mellan S, MP, M, C och KD. I denna uppgörelse beslutades det att effektskatten skulle slopas (fasades ut till 2018) i utbyte mot att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 fastställdes 21.

Men för Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 var det för sent. Vattenfall meddelade att besluten stod fast. Avvecklingen av dessa fyra reaktorer innebar att Sverige förlorade närmare 3 000 MW i planerbar effekt, motsvarande cirka 20 TWh elproduktion per år – nästan 15 procent av Sveriges totala elbehov 22. Och viktigast av allt: all denna produktion försvann från södra Sverige.

Kapitel 5: Systemkollapsen – När fysiken säger ifrån

När kärnkraften försvann från södra Sverige var det inte bara kilowattimmar som gick förlorade. Kärnkraftverk tillhandahåller kritiska “systemtjänster” som är helt avgörande för att ett elnät ska fungera fysiskt. När dessa försvann, började det svenska stamnätet att halta.

5.1 Svängmassa och reaktiv effekt

Ett växelströmssystem (som det svenska) måste hålla en exakt frekvens på 50 Hertz. För att hålla frekvensen stabil vid plötsliga störningar (som att ett kraftverk faller bort eller en fabrik plötsligt drar igång) behövs “svängmassa” (rotationsenergi). Kärnkraftverkens gigantiska, tunga turbiner som snurrar med konstant hastighet fungerar som enorma stötdämpare i elnätet. De står emot frekvensförändringar rent fysiskt 23.

Vindkraftverk och solceller, som är anslutna till nätet via kraftelektronik (växelriktare), bidrar normalt inte med någon naturlig svängmassa. När andelen kärnkraft minskade och andelen vindkraft ökade, blev det svenska elnätet “lättare” och därmed mer nervöst och känsligt för störningar.

Dessutom producerar kärnkraftverk “reaktiv effekt”, vilket är nödvändigt för att upprätthålla spänningen i nätet. Utan tillräcklig spänning kan man inte “trycka” elen genom ledningarna över långa avstånd 24.

5.2 Flaskhalsarna förvärras

När Ringhals 1 och 2 stängdes (2019/2020) försvann massivt med reaktiv effekt från västkusten. Detta fick en omedelbar och förödande konsekvens: Svenska kraftnät tvingades sänka överföringskapaciteten i stamnätet från norr till söder.

Paradoxen var total. Samtidigt som södra Sverige skrek efter el på grund av de stängda reaktorerna, tvingades SVK “strypa” ledningarna från norr för att nätet riskerade att kollapsa på grund av spänningsinstabilitet. Som experter påtalat: “Kärnkraftverkens placering i det svenska elsystemet har utgjort tryckpunkter för att kunna kompensera den obalans som finns mellan produktion i norr och förbrukning i söder… När denna förmåga är reducerad är det inte förvånande att prisspridning uppstår” 25.

Data från Nord Pool visar att prisspridningen mellan elområdena tog fart exakt efter stängningen av Ringhals 2 i slutet av 2019, och förvärrades ytterligare efter stängningen av Ringhals 1 i slutet av 2020. Medelvärdet av prisspridningen mellan SE4 (Malmö) och SE1 (Luleå) var från 2011 till 2020 cirka 1 öre. Från 2020 till hösten 2022 låg den på över 50 öre 26.

5.3 EU:s 70-procentsregel: Import av kontinentala priser

Som om bristen på överföringskapacitet inom Sverige inte vore nog, trädde en ny EU-förordning i kraft 2020 (med successiv implementering). Den så kallade “70-procentsregeln” kräver att medlemsländerna måste hålla minst 70 procent av överföringskapaciteten i utlandskablarna öppen för gränsöverskridande handel 27.

Tidigare hade Svenska kraftnät kunnat strypa exporten till Tyskland, Polen och Danmark under ansträngda dagar för att hålla nere priserna i Sverige och säkra den inhemska balansen. Med den nya EU-regeln blev detta olagligt. Sverige förband sig att erbjuda marknaden tillgång till utlandskablarna, vilket i praktiken innebar att vi kopplade upp oss direkt mot de tyska och polska kol- och gaspriserna.

När Tyskland ropade efter el (eftersom de stängt sin egen kärnkraft och blivit beroende av dyr rysk gas), flödade elen från södra Sverige ut i Europa. Och på grund av marginalprissättningen på Nord Pool blev det de tyska gaspriserna som dikterade vad en villaägare i Skåne fick betala för sin el. Det svenska systemet var nu helt exponerat för den europeiska stormen.

Kapitel 6: Vindkraftsboomen och den gröna bubblan

När kärnkraften monterades ned, var det uttalade politiska målet att den skulle ersättas av förnybar energi, i synnerhet vindkraft. Och vindkraften byggdes ut i en rasande takt. Mellan 2010 och 2022 mer än tredubblades den svenska vindkraftsproduktionen, från cirka 7 TWh till över 33 TWh, och 2024 passerades 40 TWh 28.

På pappret såg detta ut som en succé. Sverige exporterade mer el än någonsin tidigare. Men under ytan dolde sig massiva problem som bidrog till elkrisen.

6.1 Subventioner och elcertifikat

Vindkraftsutbyggnaden drevs inte fram av marknadskrafter, utan av massiva politiska subventioner, främst genom elcertifikatsystemet som infördes 2003. Systemet tvingade elkonsumenterna att betala en extra avgift på sin elräkning, pengar som sedan delades ut till producenter av förnybar el.

Enligt en rapport från Timbro (2019) beräknades elcertifikaten kosta de svenska elkonsumenterna upp emot 100 miljarder kronor under systemets livstid 29. Denna subvention gjorde att vindkraftsbolag kunde bygga parker som annars inte hade varit lönsamma. Subventionerna ledde till en överetablering av vindkraft, vilket pressade ner elpriserna till onaturligt låga nivåer under blåsiga dagar. Detta bidrog i sin tur till att slå ut lönsamheten för den osubventionerade kärnkraften och kraftvärmen.

6.2 Volatiliteten: När vinden mojnar

Det fundamentala problemet med vindkraft är dess väderberoende (volatilitet). När det blåser mycket produceras enorma mängder el, vilket ofta leder till överutbud och negativa elpriser. Under 2023 hade Sverige cirka 400 timmar med negativa elpriser, en markant ökning från tidigare år 30.

Men när ett högtryck lägger sig över norra Europa under vintern, kan vinden mojna nästan helt. Då faller vindkraftens produktion nära noll, precis när elen behövs som mest för uppvärmning. Denna extrema svängning i produktionen innebär att vindkraften inte kan garantera effekt (leveranssäkerhet) under årets kallaste och dyraste timmar.

Det svenska systemet gick från att ha en stabil baslast till att bli ett system med extrema svängningar. Och eftersom man hade stängt planerbar kraft i söder, fanns det inget att hålla sig i när det inte blåste. Då tvingades Sverige importera fossil el från kontinenten till extrempriser, eller starta oljekraftverket i Karlshamn.

6.3 Den ekonomiska baksmällan för vindkraften

Trots de massiva subventionerna har den svenska vindkraften hamnat i djup ekonomisk kris. Under 2024 rapporterades det att den svenska vindkraften gjorde förluster på närmare 4,8 miljarder kronor, med en vinstmarginal på minus 83 procent 31.

Orsaken är fenomenet “kannibalisering”. Eftersom alla vindkraftverk producerar el samtidigt (när det blåser), pressar de ner priset för varandra. När de väl säljer sin el är priset ofta noll eller negativt. När elpriset är som högst (när det är vindstilla och kallt), har de ingen el att sälja. Denna ekonomiska verklighet, i kombination med slopade subventioner för nya parker, har fått nyinvesteringarna i vindkraft att tvärnita, vilket skapar oro för hur Sveriges framtida elbehov ska täckas.

Kapitel 7: Skatterna, subventionerna och konsumentens nota

När elpriserna skenade under 2022 blev det smärtsamt tydligt för svenska konsumenter att det rörliga elpriset bara är en del av den totala elkostnaden. Staten är nämligen den aktör som tjänar mest på elen.

7.1 Skatt på skatt

För en vanlig elkonsument utgörs elräkningen av tre delar: elhandelspriset (det rörliga spotpriset), elnätsavgiften (för att få elen transporterad hem) och skatter/avgifter till staten.

Sverige har en av Europas högsta energiskatter på el. År 2022 låg energiskatten på 36 öre/kWh (exklusive moms). Dessutom betalar konsumenten 25 procent moms – inte bara på elen, utan även på elnätsavgiften och på energiskatten. Det är alltså en skatt på en skatt.

När elpriserna på spotmarknaden exploderade, exploderade också statens momsintäkter. Finansdepartementet drog in miljardtals kronor extra från hushåll som kämpade för att klara sina räkningar. Detta ledde till enorm politisk press på regeringen att agera.

7.2 Elstödet: En politisk panikåtgärd

För att dämpa den folkliga vreden inför valet 2022 lovade både den dåvarande S-regeringen och den borgerliga oppositionen att återbetala pengar till konsumenterna. Resultatet blev det så kallade “elstödet”.

Elstödet finansierades inte av skattemedel, utan av Svenska kraftnäts “flaskhalsintäkter”. Dessa intäkter (som uppstår på grund av prisskillnaderna mellan elområdena) hade under krisåren svällt till ofattbara proportioner. Mellan 2020 och 2025 beräknades SVK få in hisnande 165 miljarder kronor i flaskhalsintäkter 32.

I början av 2023 betalade Försäkringskassan ut cirka 17 miljarder kronor i elstöd till 4,3 miljoner hushåll i södra och mellersta Sverige (SE3 och SE4) 33. Norra Sverige (SE1 och SE2) exkluderades initialt eftersom priserna där ansetts vara lägre, vilket utlöste massiv kritik från politiker och medborgare i norr. Efter hård press tvingades den nya Kristersson-regeringen (M, KD, L) backa och införa ett separat elstöd även för norra Sverige 34.

Totalt godkändes elstöd för över 55 miljarder kronor 35. Även om stödet var en livräddare för många hushåll, kritiserades det starkt av ekonomer och experter. Stödet var utformat så att de som förbrukat mest el (och därmed bidragit mest till bristen) fick mest pengar tillbaka, vilket tog bort incitamenten att spara el under den pågående krisen.

7.3 Kraftvärmens död

Samtidigt som staten delade ut miljarder i elstöd till hushållen, genomförde man politik som aktivt minskade elproduktionen. År 2019, som ett led i den så kallade “gröna skatteväxlingen” efter Januariavtalet (S, MP, C, L), höjdes energi- och koldioxidskatten för kraftvärmeverk inom EU:s utsläppshandel (EU ETS). Även en ny avfallsförbränningsskatt infördes.

Kraftvärmeverk producerar både fjärrvärme och el (mottrycksel) samtidigt, ofta genom att elda biomassa eller avfall. De ligger ofta i och runt städer i södra Sverige, exakt där elen behövs som mest kalla vinterdagar.

De nya skatterna slog oerhört hårt mot kraftvärmens lönsamhet. Konsekvensen blev att flera kommunala energibolag slutade producera el i sina kraftvärmeverk och enbart producerade värme, eller stängde ned anläggningar helt. Riksrevisionen konstaterade i sin rapport 2023 att regeringens beslut fattades utan tillräckliga konsekvensanalyser och ledde till att planerbar elproduktion försvann från storstäderna när den behövdes som mest 36. Skatterna fick senare sänkas eller slopas i panik när elbristen blev akut.

Kapitel 8: Framtiden – Det gröna stålet och elhungern

Sverige har idag tagit sig igenom den mest akuta fasen av priskrisen 2022. Priserna har sjunkit tillbaka under 2023 och 2024, drivet av fallande gaspriser i Europa och en allmän anpassning. Men det betyder inte att krisen är över. Det svenska elsystemet står inför sin absolut största utmaning någonsin: Den massiva elektrifieringen av industrin och transportsektorn.

8.1 Ett fördubblat elbehov till 2045

Idag använder Sverige cirka 140 TWh el per år. Men enligt prognoser från Energimyndigheten, Svenska kraftnät och industrin förväntas detta behov öka dramatiskt. Till år 2045 förväntas elbehovet öka till över 300 TWh, mer än en fördubbling av dagens förbrukning 37.

Denna ökning drivs primärt av den “gröna industriomställningen” i norra Sverige. Projekt som SSAB:s fossilfria stål (HYBRIT), H2 Green Steel i Boden och Northvolts batterifabrik i Skellefteå kräver enorma mängder el för att producera vätgas. Enbart H2 Green Steel och SSAB förväntas dra lika mycket el som hela Finland.

8.2 Norrland vänder strömmen

Denna industriella boom i norr innebär ett fundamentalt paradigmskifte för det svenska elsystemet. Historiskt har norra Sverige (SE1 och SE2) producerat ett enormt överskott av el som skickats söderut till konsumenterna i SE3 och SE4.

När de nya industrierna i norr drar igång, kommer detta överskott att raderas ut. Norra Sverige kommer att behöva all sin egen el (och mer därtill). Detta innebär att den norrländska “livlinan” till södra Sverige kommer att strypas. Södra Sverige måste därmed bli självförsörjande på el, något regionen idag är oerhört långt ifrån.

8.3 Ny kärnkraft – Räddningen eller en utopi?

För att möta det enorma elbehovet och återskapa balansen i systemet har den nuvarande regeringen (Tidöpartierna) svängt den svenska energipolitiken 180 grader. Målet om “100 procent förnybart” har bytts ut mot “100 procent fossilfritt”, vilket öppnar dörren för ny kärnkraft.

Regeringens uttalade mål är att ny kärnkraft, motsvarande två storskaliga reaktorer (cirka 2 500 MW), ska vara på plats till 2035, och ytterligare tio reaktorer (storskaliga eller SMR – Små Modulära Reaktorer) till 2045 38. Vattenfall har inlett förstudier för att bygga nya reaktorer vid Ringhals.

Men utmaningarna är monumentala. Kärnkraft är extremt kapitalintensivt att bygga och tar lång tid. Det saknas idag en politisk blocköverskridande överenskommelse, vilket gör att privata investerare tvekar. Vem vill investera hundratals miljarder i ett kärnkraftverk om en framtida S/MP-regering kan införa en ny effektskatt som tvingar fram en nedläggning? För att ny kärnkraft ska bli verklighet krävs massiva statliga kreditgarantier och en riskdelningsmodell där skattebetalarna tar en stor del av den finansiella risken.

Slutsatser: Vem bär skulden?

Så, varför blev elpriserna i Sverige så höga? Det är en fråga med många svar, men vår granskning visar på ett tydligt mönster:

  1. Politisk dogmatism framför systemtänk: Beslutet att tvinga fram en stängning av sex kärnkraftsreaktorer (genom politiska påtryckningar och effektskatten) i södra Sverige fattades utan konsekvensanalyser för hur elnätet skulle klara det. Man plockade bort systemets fundament (planerbarhet, svängmassa, reaktiv effekt) och ersatte det med väderberoende vindkraft, utan att bygga ut nätet för att hantera övergången. Riksrevisionens rapport (2023) är förödande i sin kritik mot hur regeringar (särskilt S/MP) drivit energipolitik.
  2. Den europeiska smittan: Genom EU:s marknadsregler (70-procentsregeln) och bygget av utlandskablar tvingades Sverige integreras fullt ut med den europeiska kontinenten. När Tyskland gjorde sig beroende av rysk gas och stängde sin kärnkraft, och Ryssland sedan ströp gasen, importerade Sverige de extrema tyska priserna rakt in i det sydsvenska elnätet.
  3. Nätutbyggnadens haveri: Svenska kraftnät misslyckades kapitalt med att bygga ut stamnätet i tid. Sydvästlänken blev en fars som försenades i sex år och fördyrades med miljarder, och de kvarvarande flaskhalsarna cementerade de enorma prisskillnaderna mellan norr och söder.
  4. Subventionsdriven obalans: Elcertifikatsystemet skapade en konstgjord lönsamhet för vindkraft som slog ut planerbar kraft, vilket resulterade i ett system som svänger mellan nollpriser och extrempriser beroende på om det blåser.

Elkrisen 2022 var inte en naturlag. Den var resultatet av ett energisystem som gjorts extremt sårbart genom decennier av politiska experiment, och som därmed saknade motståndskraft när den geopolitiska stormen drog in.

Sverige har fortfarande goda förutsättningar att bygga ett starkt elsystem. Vi har vattenkraften, vi har tekniskt kunnande, och vi har en stark ekonomi. Men om vi ska klara den gröna omställningen och en fördubblad elanvändning utan att knäcka hushållen och industrin, krävs det att politiken framöver styrs av fysikens lagar – inte av politiska dogmer.

Referenser

  1. Energimyndigheten. “Nuläget på elmarknaden april 2024”. (2024). ↩

  2. Energiföretagen Sverige. “Spotprisets utveckling”. ↩

  3. SCB (Statistiska Centralbyrån). “Elpriser och elavtal, 2000–2013”. ↩

  4. Energiföretagen Sverige. “Spotprisets utveckling”. ↩

  5. Tidningen Energi. “Dramatiskt energiår med nya rekord”. (2023-01-09). ↩

  6. Elmarknad.se. “Elpriser 2022 – Snittpriser på el, månad för månad”. ↩

  7. Tidningen Energi. “Dramatiskt energiår med nya rekord”. (2023-01-09). ↩

  8. Martens Centre. “How Gazprom Manipulated the EU Gas Market”. (2022-02-03). ↩

  9. SVT Nyheter. “Sämsta året någonsin för fransk kärnkraft”. (2022-11-29). ↩

  10. Tidningen Näringslivet. “Rekord i oljeeldning på Karlshamnsverket 2021”. (2022-01-13). ↩

  11. Energinyheter.se. “Karlshamnsverket producerade dubbelt så mycket el under 2022”. (2023-01-12). ↩

  12. Världen idag. “Danskt krav på EU bakom svensk elområdesindelning”. (2022-09-07). ↩

  13. Tidningen Energi. “Så påverkar Sydvästlänken elsystemet”. (2021-08-12). ↩

  14. Riksrevisionen. “Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda”. RiR 2023:15. ↩

  15. Tidningen Energi. “Riksrevisionen riktar skarp kritik mot politiska energibeslut”. (2023-09-19). ↩

  16. Timbro. “Kampen om kärnkraften”. (2017-06-12). ↩

  17. Uniper. “Barsebäcksverkets historia”. ↩

  18. Second Opinion. “Prisspridningen startade efter stängningen av R2”. (2022-09-09). ↩

  19. Riksrevisionen. RiR 2023:15. ↩

  20. Second Opinion. “Prisspridningen startade efter stängningen av R2”. (2022-09-09). ↩

  21. Sveriges Radio. “Energiuppgörelse klar mellan fem partier”. (2016-06-10). ↩

  22. Aktuell Energi. “Ringhals 1 lägger ner - Sydsverige kommer få betala notan”. (2020-12-08). ↩

  23. IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien). “Svängmassa i elsystemet”. ↩

  24. Timbro. “Mer marknad i elnätet”. (2022-04-05). ↩

  25. Second Opinion. “Prisspridningen startade efter stängningen av R2”. (2022-09-09). ↩

  26. Second Opinion. “Prisspridningen startade efter stängningen av R2”. (2022-09-09). ↩

  27. SVT Nyheter. “Ny EU-regel kan driva upp elpriset i Sverige”. (2022). ↩

  28. Tidningen Energi. “9 fakta om elåret 2024”. (2025-01-07). ↩

  29. Timbro. “Subventioner till förnybart kostar konsumenterna 100 miljarder”. (2019-08-27). ↩

  30. Tidningen Energi. “9 fakta om elåret 2024”. (2025-01-07). ↩

  31. Nationalekonomi.se. “Sjunkande omsättning och skenande förluster för vindkraften 2024”. ↩

  32. Dagens industri. “Statens inkomst för flaskhalsar: 165 miljarder”. (2025-06-16). ↩

  33. Regeringen. “17 miljarder kronor till Försäkringskassan inför utbetalningen av elstödet”. (2023-02-09). ↩

  34. Dagens Samhälle. “Buschs besked efter skarpa kritiken: Elstöd till norra Sverige”. (2023-01-09). ↩

  35. Tidningen Näringslivet. “55 miljarder i elstöd till södra Sverige”. ↩

  36. Riksrevisionen. RiR 2023:15. ↩

  37. Energiföretagen. “Sveriges elbehov 2045”. ↩

  38. Regeringen. “Frågor och svar om kärnkraft”. ↩

← Fler artiklar

Vill du se aktuella elpriser? Dagens spotpris →