Elspan
Guide · Uppdaterad

Negativa elpriser: varför du ibland får betalt för att använda el

Ibland blir spotpriset på el negativt – producenter betalar för att bli av med elen. Så uppstår negativa elpriser: solöverskott, låg förbrukning, inflexibel produktion och den gemensamma europeiska marknaden.

De flesta är vana vid att el kostar pengar. Men ibland händer något som känns bakvänt: spotpriset blir negativt. Producenterna betalar då för att bli av med sin el. Det låter som ett systemfel, men är en logisk följd av hur elmarknaden fungerar. Här förklarar vi varför.

Vad ett negativt pris faktiskt betyder

Spotpriset sätts timme för timme i en auktion på elbörsen, där utbud möter efterfrågan – det går vi igenom i Så sätts elpriset. Priset hamnar där säljkurvan och köpkurvan korsas. När det finns mycket mer el än vad någon vill köpa just den timmen kan skärningspunkten hamna under noll.

Att priset blir negativt betyder att en producent hellre betalar några ören per kWh för att fortsätta leverera, än stänger av. Skälet är enkelt: för vissa kraftslag kostar det mer att stoppa och starta om produktionen än att gå med kortvarig förlust.

De fyra orsakerna

1. Solöverskott och stark vind

Sol- och vindkraft har nästan inga rörliga kostnader – när solen skiner och det blåser producerar de oavsett vad priset är. En solig, blåsig dag mitt i sommaren kan den förnybara produktionen ensam täcka en stor del av efterfrågan.

2. Låg förbrukning

Samtidigt som produktionen är hög kan efterfrågan vara låg – mitt på dagen en helg eller en röd dag när industrin står still och få är hemma och lagar mat eller tvättar. Mycket el, få köpare.

3. Inflexibel produktion

Viss produktion går inte att skruva ner snabbt eller billigt. Kärnkraft och kraftvärme regleras trögt, och en del vindkraft har avtal som gör det olönsamt att stänga av. Den elen fortsätter strömma in på marknaden även när priset faller under noll.

4. Den europeiska marknaden

Norden hänger ihop med kontinenten via överföringskablar. Vanligtvis hjälper det – överskott kan exporteras. Men när grannländerna har samma väderläge, eller när kablarna är fullbelastade, finns ingenstans att göra av elen, och priset pressas ner lokalt.

Varför negativa priser blir vanligare

I takt med att allt mer sol- och vindkraft byggs ut ökar antalet timmar med kraftigt överskott. Den utbyggnaden är efterlängtad och pressar elpriset nedåt över tid – men den gör också prissvängningarna större. Mer om hur produktionen ser ut hittar du på sidan Hur elen produceras.

Negativa priser är alltså inte ett tecken på att något är trasigt, utan ett tecken på att marknaden gör sitt jobb: den signalerar att det finns mer el än vad som behövs, och uppmuntrar till att flytta förbrukning – ladda elbilen, värm vattnet, kör tvätten – till just de timmarna.

Vad det betyder för dig

För att tjäna på negativa eller mycket låga priser behöver du ett timprisavtal som följer spotpriset timme för timme. Då kan du medvetet lägga elbilsladdning och annan flyttbar förbrukning på de billigaste timmarna. Tänk dock på att energiskatt, elnätsavgift och påslag ligger kvar oavsett – så även en negativ spottimme blir sällan gratis för hushållet. Hur de delarna ser ut förklarar vi i Elskatt, moms och avgifter.

Vill du se hur priset rör sig just nu och planera efter det? Kolla aktuellt spotpris per elområde.

Vanliga frågor

Kan elpriset verkligen bli negativt?
Ja. På den nordiska elbörsen kan timpriset gå under noll när utbudet kraftigt överstiger efterfrågan. Då betalar producenter i praktiken för att få leverera el, eftersom det kostar mer att stänga av och starta om vissa kraftverk än att betala den korta stunden av minuspris.
Får jag pengar tillbaka när spotpriset är negativt?
Bara om du har ett timprisavtal som följer spotpriset rakt av – och även då äter energiskatt, elnätsavgift och elhandlarens påslag oftast upp minusbeloppet, så slutpriset sällan blir negativt för hushållet. Har du fast pris eller månadsmedelavtal märker du inget av den enskilda timmen.
När är risken för negativa priser störst?
Soliga, blåsiga dagar med låg förbrukning – typiskt mitt på dagen under vår och sommar, ofta helger och röda dagar, när sol- och vindkraft producerar för fullt samtidigt som industrin och hushållen drar lite.